I princip allt som man skulle lägga i en kompost, alltså alla typer av matrester så som potatisskal, gammal mat och äppelskrott. Till bioavfallet hör också kaffefilter, hushållspapper, pappersservetter och annat liknande papper.

Stormossen har en rötningsanläggning, var bioavfallet rötas till biogas som sedan används till el och värme. Vanligaste behandlingssätt för bioavfallet i Finland är kompostering. När man komposterar bioavfall kan man använda så kallade 100 % biologiskt nerbrytbara plastaktiga påsar som oftast är vita eller ljusgröna. Tyvärr fastanas de här påsarna i våra maskiner när vi hanterar bioavfall. Därför kan man inte använda dessa påsar. Bioavfall skall sorteras i papperspåsar, kuvert utan fönster, en mjölpåse eller i en brun biologiskt nedbrytbar påse som heter BIOSKA +, som är tillverkad speciellt för rötningsanläggningar och hemkomposter.

Förenklat kan man säga att det är all plast och papper, kartong och papp som inte duger till återvinning. Även alla textilier och mindre mängder avfall som inte går att bränna t.ex. glödlampa en kaffekopp eller en spegel är brännbart avfall.

Glas, metall och papper sorteras skilt för sig och förs till ekopunkten eller i fastighetens egna kärl. Elektronikavfall och farligt avfall ska också i fortsättningen föras till återvinningsstationen. Också större mängder renoveringsavfall hör hemma på återvinningsstationen.

Grundproblemet är att många av de bilar som transporterar avfallet ännu inte kan ta emot två olika avfallstyper på en gång. Det våta bioavfallet kräver dessutom extra täta fordon. Och att ha två olika bilar att hämta avfallet utanför tätorterna från varje egnahemshus skulle inte vara miljömässigt försvarbart.

Det kan man ju tycka. Egnahemshus att ha bara ett kärl på gården och där ska det stå Brännbart avfall. De som bor i egnahemshus kan själv kompostera bioavfallet om de vill.

De bränns i Westenergy. Anläggningens processer klarar av bioavfallet, men tyvärr betyder ett fuktigare avfall att det inte går att utvinna lika mycket energi ur soporna.

Därför att vi enligt lagen är skyldiga att återvinna bioavfallet som material, när det är miljömässigt och tekniskt möjligt. Stormossen har en fungerande rötningsanläggning för bioavfallet och den ska vi förstås utnyttja. Anläggningen fungerar i praktiken som en jättelik kompost och producerar mull och biogas. Den här typen av återvinning är både billigare och miljömässigt bättre än att bränna avfallet.

Ja. Alla hushåll ska vara anslutna till kommunal avfallsservice. Detta för att minimera tillfällen där avfall dumpas i naturen. Producerar du litet skräp rekommenderar vi ett litet avfallskärl och optimerade tömningsintervaller. Ett gemensamt kärl med grannen är också ett alternativ.

Vi strävar efter en så hög grad av återvinning som möjligt. Genom att sortera avfall på platsen där det uppstår har vi lättare att återanvända avfallet som råvara för nya produkter. Materialåtervinning är viktigare än avfallsförbränning.

På Stormossens område finns tio insamlingspunkter: Prisma, Citymarket Stenhaga, Lidl Aspnäs, S-market Gerby, S-market Vörå, S-market Storkyro, S-market Malax, ungdomföreningen i Smedsby och återvinningsstationerna i Kvevlax och Dragnäsbäck (Vasa).

Kartong samlas in vid Encores (tidigare Paperinkeräys) enhet i Liselund, Vasa. Kartongen balas och åker vidare som råvara till pappersindustrin. Att sortera kartong i husbolaget är ett bra sätt att få ner avfallskostnaderna. I det brännbara avfallet tar kartong förhållandevis mycket plats, och rätt sorterat är kartong billigare än brännbart avfall. Har husbolaget flera kärl för brännbart kanske ett kan bytas ut till kartong?

I princip är det möjligt om tillräckligt många gör det. Det här är en fråga för avfallstransportörerna. Det finns transportörer som meddelat intresse utifrån att tillräckligt många husbolag samlar plast.

Bioavfallspåsar kan hämtas kostnadsfritt från våra återvinningsstationer eller medborgarinfo i Vasa (huvudbiblioteket) eller Lillkyro.

Bioavfall kan sorteras i papperspåsar, påsar vikta av tidningspapper eller Bioskas nedbrytbara påsar som heter Bioska + eller Bioska kotikomposti.

De trasslar in sig i Stormossens rötningsanläggning. I processen blir påsen till långa strängar som påminner om ett tuggummi. Det gör att anläggningen inte fungerar optimalt.

Ja! Du gör en miljögärning när du sorterar bioavfall. Kontakta ditt transportbolag för prisuppgifter. Mera information om vilka möjligheter det finns hittar du sidan om bioavfall.

Fordonsgas är uppgraderad biogas (CBG=”compressed” biogas), naturgas (CNG=”compressed” natural gas) eller en blandning av de båda gaserna. För tankning av gasfordon komprimeras gasen först till cirka 300 bar och fylls sen i bilens tank med cirka 200 bar.

Då vi tillverka fordonsgas återvinner vi avfall som fordonsbränsle. Vått avfall som brinner dåligt i Westenergys avfallsförbränningsanläggning kan nyttjas optimalt. Vi kan erbjuda kunderna ett bra alternativ till konventionella drivmedel som dessutom är förmånligt, lokalt producerat och miljövänligt.

Bilskatten för en gasbil ligger mellan bensin- och dieselbilens skattenivå. Drivkraftsskatten för en normalstor gasbil är cirka 250 euro per år. Paket- och lastbilar som drivs med gas har samma drivkraftsskatt som motsvarande diesel. Trots drivkraftsskatten är fordonsgas det billigaste drivmedelsalternativet som ger ca cirka 30 procent lägre kostnad i förbrukning jämfört med bensin.

De flesta gasbilar startar på bensin och kopplar automatiskt över till gasdrift efter några sekunder. Detta görs för att hålla bränslesystemet för bensin i skick. Gasen förvaras i bilens gastank med ett tryck på cirka 200 bar. Fordonsgasen övergår inte till flytande form på annat vis än genom nedkylning till -161 grader. Med andra ord är det inga problem under vintern.

Vem som helst som har ett gasdrivet fordon! Vasa stads tolv biogasbussar tankar hos oss, likaså Stormossens egna fordon. Vår tankningsstation används också av en växande skara privatbilister.

På en gastank kommer man förvånansvärt långt, till och med 500 kilometer! Majoriteten av gasbilarna går också att köra på bensin. När gasen är slut byter bilen automatiskt till bensin eller diesel. Beroende på hur stor bensintanken är kan du köra ytterligare upptill 500 kilometer. I Finland finns 34 gastankningsstationer, och nya är ständigt under planering. De närmaste i Österbotten finns i Jeppo och Kauhajoki.

Gasbilar har funnits länge. Tekniken är inte ny och man behöver inte vara rädd för så kallade barnsjukdomar. Gasbilen ses som ett hållbart alternativ eftersom de generellt slits mindre än bensindrivna bilar.

1,45 €/kg. Jämfört med bensin motsvarar det knappt en euro per liter. Gasen är ungefär en tredjedel billigare än bensin.

Generellt sett ja. Många gasbilar kostar lite mer än motsvarande bensinbilar, men prisskillnaden betalar snabbt igen sig eftersom bränslet är billigare. Kör man 20 000 km om året har tilläggskostnaden för en gasbil betalt igen sig efter 1-2 år.

De flesta bilförsäljare har gasbilar i sitt sortiment. Har du tur hittar du en bil som finns färdigt hos försäljaren. Att beställa en ny gasbil från fabriken tar i regel flera månader. På den begagnade marknaden finns förhållandevis lite gasbilar. I takt med att efterfrågan öka, ökar dock importbilarnas antal. Är du intresserad av en gasbil kan det vara en idé att kolla utbudet i Sverige.

Vid Gastor tankningsstation på Stormossvägen 3 i Kvevlax. Betalning med bankkort (alla förutom American Express). I början av år 2020 öppnar vi vår andra tankningsstation vid Expresskurvan vid ABC i Runsor.

Det tar ungefär tre minuter. Ett stort plus är att gasen inte klottrar.

Fordonsgas tillverkas av bioavfall och slam. Det betyder att den är förnyelsebar, lokalproducerad och koldioxidneutral. Gasbilen har mindre partikelutsläpp och mindre utsläpp av kväveoxid jämfört med bensin och diesel. En fördel med gasbussarna är att de är tystare än dieselbussarna.