Projektets mål är att öka efterfrågan på biobaserade återvunna gödselmedel och att främja en effektivare och mer högkvalitativ cirkulering av näringsämnen i Finland.

Konkreta åtgärder omfattar bland annat:

• • utarbetande av tydligare anvisningar för sortering av bioavfall

  • kartläggning av kvaliteten på separat insamlat bioavfall

  • utveckling av ett verktyg för uppföljning av kvaliteten på sorterat bioavfall

  • testning av en ny metod för bedömning av förekomsten av föroreningar i återvunna gödselmedel

  • effektivisering av införandet av ny teknik vid återvinningsanläggningar

  • utarbetande av en åtgärdsplan för fortsatta insatser

Suomen Biokierto ja Biokaasu rf fungerar som projektets huvudgenomförare och administratör. Övriga deltagare är KIVO, Livsmedelsverket och Kierrätysteollisuus ry. Projektet genomförs under perioden 4/2025–6/2026. Projektet medfinansieras genom miljöministeriets program för cirkulering av näringsämnen (Ahti-programmet).

Mera information om projektet (på finska).

Syftet med projektet är att ta fram uppdaterad offentlig information om halter av mikroplaster och andra skadliga ämnen i produkter som används som återvunna gödselmedel i Finland eller i de råvaror som används vid tillverkningen av dem. Projektet syftar även till att, i ljuset av den senaste forskningen, bedöma deras potentiella skadlighet för miljön och livsmedelskedjan samt att identifiera möjligheter att minska förekomsten av skadliga ämnen i olika skeden av kedjan.

Miljöministeriet har beviljat stöd till projektet genom Ahti-programmet. Målet med Ahti-programmet är att minska näringsbelastningen, förbättra markstrukturen, få kontroll över skadliga ämnen samt ta tillvara och utnyttja resurser på ett effektivt sätt.

I projektet medverkar Luke, Kiertoravinne och sju samarbetande företag (de mest betydande aktörerna inom branschen i Finland, bland annat Stormossen) samt Livsmedelsverkets enhet för riskbedömning. Projektet inleddes 2025 och avslutas 2026.

Mera information om projektet (på finska).

Inom projektet Biohiilen aika undersöks möjligheter att diversifiera regionens näringsliv och samtidigt påskynda uppnåendet av utsläppsminskningar genom att stärka kolsänkorna. Projektet omfattar biokolets hela värdekedja, från råvaror och deras odling till användning av alternativa slutprodukter. När det gäller användningsområden fokuserar projektet på markförbättring, användning som gödselmedel, metallurgiska tillämpningar, vattenrening och främjande av växthälsa. De långsiktiga effekterna av biokol i marken, inklusive markens kolförmåga att binda kol, följs upp för att verifiera uppkomsten av kolsänkor och för att utveckla en tillförlitlig modell för att förutsäga markens kolbindningspotential.

Projektpartner: Oulun ammattikorkeakoulu (Oamk), Naturresursinstitutet (Luke), Vasa universitet, Utajärvi kommun och Studiefrämjandet på landsbygden (Maaseudun Sivistysliitto, MSL)

Projektmedverkande aktörer: Outokumpu Oyj, Kiertokaari Oy, Ab Stormossen Oy, Oulun Vesi, Carbon Balance Finland Oy, Feasib Oy, AGRI Biotech, Österbottens Svenska Producentförbund r.f. (ÖSP)

Projektets genomförandetid: 1.1.2024–31.12.2026.

Mera information om projektet (på finska).

Inom projektet Ekoälyä utvecklas ett avfallsigenkänningssystem som utnyttjar artificiell intelligens. Med hjälp av det system som pilottestas inom projektet är målet att styra insamlat avfall till rätt behandlingsanläggningar mer effektivt än i nuläget.

Projektets huvudansvariga: Haaga-Helia yrkeshögskola, Åbo universitet och Westenergy.

Projektperiod: 3/2024–12/2026.

Mera information om projektet (på finska).

Stormossen deltar i det nationella projektet Kierrätysprosenttilaskuri eftersom tillförlitlig beräkning av återvinningsgraden och transparens i materialflödena är centrala för utvecklingen av cirkulär ekonomi. Behovet av att harmonisera nationella beräkningsmodeller och förbättra jämförbarheten av data mellan olika aktörer är stort. Projektet är också viktigt eftersom den nuvarande datainsamlingen är splittrad och arbetskrävande. Den nya lagen om cirkulär ekonomi förutsätter öppen tillgång till data, vilket den nationella räknaren stöder. Digitala och standardiserade lösningar stärker samarbetet inom branschen. Samtidigt skapar projektet en grund för nya partnerskap och affärsmöjligheter som har en direkt påverkan på förbättringen av återvinningsgraden.

Projektet leds av Pirkanmaan jätehuolto tillsammans med Syke, NMT-centralen, Kiertotalous Pirkanmaa och KiVo. Fler än tio kommunala avfallsbolag är med i projektet.

Projektet påbörjades år 2025.

I projektet utreds behovet av avfallskomprimatorer vid obemannade avfallsinsamlingsplatser, kraven på dem samt olika alternativ för genomförande. Stormossen deltar i projektet tillsammans med sjutton andra kommunala avfallsbolag. Syftet är att möjliggöra en säker mottagning av större avfallssäckar (150 l) enligt självbetjäningsprincipen. Därtill efterfrågas funktioner för fjärrövervakning och -registrering. Behov- och riskkartläggning samt planering har genomförts. En fungerande prototyp av pressen har tagits fram och beviljats EU-designskydd. En patentansökan för konceptet är under behandling.

Projektet pågår 3.9.2024–31.12.2026.

Varje år genomförs plockanalyser vid Stormossen. En plockanalys innebär att prov av insamlat avfall manuellt sorteras enligt material för att kartlägga avfallspåsens sammansättning. Målsättningen med plockanalyserna är att få en bild av hur väl sorteringen av avfall fungerar i hushållen inom Stormossens verksamhetsområde. I plockanalysen analyseras prov från både bioavfall och blandavfall, som väljs ut från olika områden, olika avfallstransportörer och olika bostadstyper.

Om du är intresserad av att veta mera om plockanalysen, kontakta miljöexpert Fanny Ehrström fanny.ehrstrom@stormossen.fi.

Vartannat år utförs en kundundersökning bland invånare i Stormossens ägarkommuner. I Stormossens kundundersökning för 2024 deltog 4 163 respondenter inom Stormossens verksamhetsområde, vilket var rekordmånga. De flesta bor i egnahemshus eller parhus, och barnfamiljerna utgjorde 27 procent. Undersökningen kartlade hur hushållen beter sig i fråga om sopsortering, vilka faktorer som främjar eller hindrar källsortering samt sopsorteringens betydelse i respondenternas vardag.

Undersökningens resultat ger värdefull information som stöd för kommunikationen. Följande kundundersökning utförs hösten 2026.

Stormossen tar ett stort steg framåt i sitt engagemang för hållbar utveckling. Byggarbetet med den tredje bioreaktorn (BR3) inleddes 2024, och driftsättningen samt testkörningen startar sommaren 2025. Arbetet har fortskridit enligt projektplanen och tidsramen, och inga arbetsolyckor har inträffat. Slutliga ibruktagningen sker i början av år 2026.

Bioreaktorns volym är 4 400 m³, vilket är tre gånger större än den nuvarande slamreaktorn. Denna investering löser de nuvarande kapacitetsutmaningarna och möjliggör en mer effektiv och miljövänlig behandling av slam och bioavfall. Den nya reaktorn ökar produktionen av biogas, vilket minskar behovet av att köpa in extern energi. Detta håller behandlingskostnaderna låga och gör anläggningen mer energieffektiv. Den utökade reaktorkapaciteten möjliggör också en smidigare hantering av rötresten, vilket resulterar i en mindre mängd och jämnare kvalitet. En större biogaslagring underlättar hanteringen av den producerade biogasen och optimerar dess användning. Dessutom gör den ökade reaktorkapaciteten det möjligt att anpassa sig till nya krav på insamling av bioavfall samt till framtida behov hos ägarkommunerna och industrin.

När BR3 tas i bruk för slambehandling, kommer de äldre reaktorerna först att turvis genomgå omfattande service och sedan användas för att behandla bioavfall.

Stormossens första självbetjäningsstationen togs i bruk i Maxmo år 2022. Återvinningsstationerna i Malax, Vörå och Oravais omvandlades till självbetjäningsstationer år 2024 och stationen i Replot år 2025. Även återvinningsstationen i Lillkyro anpassas till självbetjäning under år 2026.

I Storkyro byggs som pilotprojekt en ny självbetjäningsstation där framtidens koncept för självbetjäningsstationer utvecklas. I planeringen beaktas behoven hos såväl kunder, personal, underhåll som logistik. Stationen utrustas med omfattande digitala lösningar för service, drift och övervakning. Stationen färdigställs under år 2026.

Självbetjäning innebär både frihet och ansvar för kunderna, eftersom ingen personal finns på plats. Stationens port öppnas med kundkortet. Hjälp för sorteringen kan fås via sorteringsguiden på Stormossens hemsida och i appen. Vid behov finns en journummer som man kan ringa.

Som tumregel kan man lämna det mesta av sitt avfall på återvinningsstationen, med undantag för läkemedel, däck och explosiva ämnen. Självbetjäningsstationerna är öppna alla dagar i veckan. Målsättningen är att alla Stormossens återvinningsstationer i någon mån ska fungera som självbetjäningsstationer.

Inom projektet Boost Nordic Biogas var målet att förbättra den ekonomiska livskraften för regional biogasproduktion, öka dess effektivitet och underlätta för nya anläggningar.

Projektet genomfördes i samarbetet mellan Stormossen och Yrkeshögskolan Novia i Finland, Sveriges Lantbruksuniversitet och BioFuel Region i Sverige samt SINTEF Narvik i Norge.

Hemsidan för projektet.

Inom projektet Best Ace undersökte man nya marknader för biogas.

Projektet leds av Energikontor Sydost i Sverige. Förutom Stormossen deltar fyra andra organisationer kring Östersjön i Sverige, Estland och Lettland i projektet.

Här kan du läsa mera om projektet (på engelska).

Inom projektet BioDigi sökte man digitala hjälpmedel för att hitta förmånliga och hållbara metoder som binder kol under en lång tid.

Projektet leddes av Uleåborgs universitet i samarbete med Stormossen, Naturresursinstitutet (Luke), Vasa universitet, Kiertokaari Oy och Österbottens svenska producentförbund r.f. (ÖSP).

Mera information om projektet (på finska).

MAP-UP-P2X-projektet undersökte möjligheten att kombinera infångad koldioxid med förnybar energi för att producera syntetiska bränslen lokalt och på ett miljövänligt sätt.

Projektet genomfördes i samarbete med Yrkeshögskolan Novia, Åbo Akademi, VAMK, Westenergy och Stormossen.

Mera information om projektet (på engelska).